Tycker inte om!!!

Min son Charlie som är fyra år, tycker mycket om allt 🙂 Och då menar jag inte att han tycker om allt mycket. Krångligt? Jo, det tycker jag med!

Är det en maträtt han aldrig testat förut tycker han inte om det, innan han ens har smakat. Är det något som är grönt eller rött i maten tycker han inte om det. Är det varmt tycker han inte om det.

Men däremot tycker han mycket om mat han väljer själv, mat han känner igen, mat som har namn (hmm… undrar vem han fått det ifrån, pappa Micke 🙂 ) och oftast tycker han även om maten han INTE tyckte om innan elaka mamma tvingar honom att smaka maten. Jag tycker så att om man inte smakat maten kan man inte säga att man inte tycker om, därför måste mina barn smaka på allt. Tycker de inte om det efter att de smakat så är det helt ok. Alla gillar inte allt och då tycker jag att man kan få slippa äta det. MEN, däremot kan jag uppmuntra barnen att smaka sånt de tidigare inte gillat just för att man utvecklas hela tiden och helt plötsligt kanske man gillar tomat eller potatissallad som man avskydde.

Melle, min äldre son som är nio år, är världens långsammaste ätare. Jag äter långsamt men han slår mig med hästlängder. Vi andra har hunnit äta upp och plockat av bordet innan han är klar. Vi har försökt med allt för att han ska äta när maten är varm och när vi andra äter men inget har funkat. Han äter ju visserligen och jag vill ju inte tvinga honom att stressäta när det är dags för mat, men det går ju så låååååångsamt. Det kan ju inte vara kul att äta kall mat!?

Min käre man, Micke, är också lite speciell när det kommer till mat som ”inte heter något”. Jag är ju en sån som inte går efter recept utan gör mat efter vad jag är sugen på för tillfället. Nu har jag lärt mig att när Micke frågar vad det är för nåt som serveras så döper jag mina rätter 🙂 Då accepteras det och min mat slipper kallas ”hokus pokusmat”. Oftast äts det med glupsk aptit i mitt kök, trots att jag ibland lagar rätter som jag vet att de inte är överförtjusta i.

Jag gör så gott jag kan och lite till när jag är i köket och för det mesta går det vägen men även solen har fläckar 🙂 Igår när jag tentapluggade med ett par klasskompisar, blev jag tvångsplacerad i köket (frivilligt förstås) för att baka energimuffins så vi skulle orka läsa mer om beskattning. Till min förskräckelse såg jag att jag inte hade en gnutta smör i kylen. Googlade fram ett recept utan smör och satte igång. Med min plugghjärna fortfarande påslagen blev det för många ägg. I receptet stod det att man kunde ersätta smöret med olja och det gjorde jag. I med resterande ingredienser och sen i med lite nougat. Köket doftade mums! Men… ju kallare de färdiga muffinsarna blev desto hårdare blev de. Vi hann få i oss ett par stycken i alla fall innan de blev små mordvapen. Hårda som cement, blev mina smörfria, äggpumpade, ickekladdiga kladdkakemuffins 🙂

Note to self – baka inför pluggstugorna inte under tiden!


Fatet kommer från Gerbera Design!

 

//Tania

Det här inlägget postades i Bak, Mat, Övrigt. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *